Atlasinventeringen i Stockholms rapportområde
Allmänt
Under åren 1974-84 utfördes en inventering av alla häckande fågelarter i Stockholms rapportområde. Denna inventering ingick som en del i en riksomfattande inventering av häckande fåglar i hela Sverige. Resultatet som lät vänta på sig publicerades i bokform som Svensk fågelatlas 2001. Atlasen redogör för vilka fågelarter som med tre olika säkerhetsnivåer häckar inom Sveriges gränser uppdelat på 5x5 km rutor. Styrelsen i StOF har som bekant beslutat att starta en förnyad atlasinventering för att följa upp de resultat som publicerades i fågelatlasen. Eftersom endast häckningsindicier eller konstaterad häckning av ett fågelpar i en ruta räcker, ger inventeringen endast ett kvalitativ mått på varje ruta. Önskar ett kvantitativt mått måste antal fågelpar räknas. För de flesta arter som häckar i Stockholmsområdet får vi endast uppgifter om - häckar--häckar troligen inte - inom varje ruta. Man skulle dock kunna välja ett antal nyckelarter där man befarar stora förändringar sedan förra inventeringen. I Skåne har man t.ex. valt kornsparv, svartbent strandpipare som är extra sårbara arter. För vår del vore kanske en noggrannare inventering av skogsmesar, hönsfåglar och ortolansparv önskvärda som exempel på arter som minskat men frågan är, hur ovanliga har de blivit? Inlagd 081005
Alla arter skall inventeras
Inventeringens mål är att med så stor säkerhet som möjligt bestämma antalet häckande fågelarter i en 25 km2 ruta. Det kan tyckas som en relativt enkel inventering men eftersom ALLA fågelarter skall inventeras tar det sin rundliga tid. Häckningssäsongen för svenska fågelarter pågår från senvinter (t.ex. korsnäbbar) till tidig höst. En rutas alla delar skall alltså besökas under flera månaders tid vid flera olika tidpunkter på dygnet. För att täcka in förekomsten av ugglor krävs besök under dygnets mörka tid vinter och vår. Kvälls och nattexkursioner krävs även under sommaren för att finna spelande individer av nattskärra, sumphöns och nattsångare. Merparten av tiden för att säkerställa häckningar förläggs dock lämpligen till morgon-förmiddag på senvår-försommar då föräldrarna matar ungarna i bona. Sammantaget gör detta att en ruta behöver besökas uppemot 10-15 gånger per säsong beroende på antalet biotoper i undersökningsområdet. Normalt klarar en van inventerare 1-2 rutor per säsong. I och med att man nu kommer att använda Svalan så kan flera inventerare rapportera häckningsindicier från samma ruta. Den som är ansvarig för varje enskild ruta bestämmer sedan vilken av de rapporterade observationer som skall gälla för varje art.
Rutansvariga utses av de atlasansvariga i samråd med de lokala fågelföreningarna och klubbarna. Tilldelningen sker efter ett antal olika kriterier.
- Tidigare ansvarig för atlasruta vid inventeringen 1974-86
- Erkänd ornitologisk kompetens
- God lokalkännedom
- Tillträde till områden där tillträdesförbud gäller under häckningstiden
De flesta kan göra en insats
Grundkravet på den enskilde inventeraren är att man känner igen alla svenska fågelarters utseende och de vanligaste lätena. Inventeraren måste också vara ansluten till Artdatabankens rapporteringssystem Svalan. Önskemålen från olika inventerare om vilka rutor som man vill vara ansvarig för kommer att kollidera i vissa fall. Alla kan inte få ansvara för den rutan där man bor eller där sommarstugan är belägen. Alla kan dock bidra genom att rapportera häckningsindicier från de rutor man besöker och exkurerar i. Detta är speciellt intressant för mer ovanliga arter eller säkra häckningsindicier. Atlasansvarig för Stockholmsrapportområde är Tomas Viktor Ansökningar om deltagande i Atlasinventeringen skickas till atlas@stof.nu. Du kan också kontakta din lokala förening för att anmäla intresse. Se föreningarnas hemsidor som finns länkade på annat ställe på STOFs websidor.