Nationalstadsparken

Var med och bidra till att inventera häckfåglar i Nationalstadsparken (Ekoparken) 2021! Inventeringen, som sker i samarbete med StOF, leds av Henrik Waldenström under månaderna februari till och med augusti. En motsvarande inventering har inte genomförts sedan 1987.

Gränserna för Kungliga Nationalstadsparken (Ekoparken). Karta: Länsstyrelsen i Stockholm.

Lagen om Nationalstadsparken är inte heltäckande och det finns fortfarande hot mot området. Resultaten från årets inventering av fågellivet bidrar därför till att stärka skyddet av parkens naturvärden och ger samtidigt en vägledning inför kommande skötselåtgärder.

Hur gör jag?
Du kan engagera dig mycket eller litet, men oavsett hur du gör har du möjlighet att medverka. Ditt viktigaste verktyg är Artportalen, där du lägger in dina rapporter. På den enklaste nivån förlägger du bara någon eller några av dina exkursioner under inventeringsperioden till Nationalstadsparken. Du rapporterar fåglarna du ser i Artportalen för de lokaler inom parken som du besöker. Det underlättar sammanställningen  av observationer om du, på Artportalen, registrerar dina observationer  inom projekt NE Nationalstadsparken Ekoparken. Bläddra i listan Projekt så hittar du projektet och markera det. Då knyts dina rapporter direkt till inventeringen.

Om du vill engagera dig mer kan du bli fadder för inventeringen av en viss del avparken, vilket betyder att du gör mer systematiska besök just där. Du kan också lägga särskilt fokus på de arter som det är särskilt angeläget att öka kunskapen om (se längre ned).

Resultatet analyseras
Inventeringen genomförs under perioden februari till och med augusti i år. Alla observationer som rapporterats i Artportalen under den tiden sammanställs. Därefter analyseras resultatet och sammanfattas i en rapport. Frågor om projektet ställs till inventeringsledaren (kontaktuppgifter nedan). Resultaten kommer att analyseras med hjälp av Hans-Georg Wallentinus, Anders Eriksson, Svante Söderholm och Erik Roos.

Resultatet kommer förhoppningsvis att visa vilka förändringar i fågelfaunan som skett sedan tidigare inventeringar och genom analysarbetet identifieras möjliga orsaker till dessa. Vidare kan riktade stödåtgärder sättas in för att gynna vissa arter och ge stöd inför framtagandet av skötselplaner.

Huvudsyftet: kartlägga häckfåglarna
Huvudsyftet med inventeringen är att kartlägga häckfågelförekomsten. Inventeringen pågår som nämnts ovan månaderna februari till och med augusti, men den huvudsakliga insatsen sker under mars till och med juni.

För att de rapporter som läggs in i Artportalen ska ge så värdefull information som möjligt är det bra om du läser instruktionerna för rapportsystemet och gärna sätter dig in i hur man rapporterar häckningskriterier. (Läs gärna artikeln om häckningskriterier i nummer 2 2019 av föreningens tidskrift Fåglar i Stockholmstrakten. Den finns att ladda ner som PDF längst ner på sidan.)

Fokusera på områden – eller rödlistade arter
Du kan medverka genom att lägga in så mycket observationer som möjligt i Artportalen under perioden. Ange helst häckningskriterier också, men även enbart en rapporterad förekomst är värdefull.

Du kan fokusera på ett eller flera områden. När du väljer, utgå gärna ifrån de lokaler inom Nationalstadsparken som finns i Artportalen. Kontakta inventeringsledaren om lämpligt område/områden. På kartan nedan finns länsstyrelsens områdesindelning av parken som du kan använda.

Du kan också fokusera särskilt på rödlistade arters häckstatus. Det är upp till dig hur många arter du orkar med att hålla koll på och rapportera. Rödlistan finns på Artdatabankens hemsida, www.artdatabanken.se, men du kan också gå till Wikipedia och den lättöverskådliga ”Lista över rödlistade fågelarter i Sverige”.

Mindre hackspett tillhör de arter som är bra att rapportera. Foto: Stefan Oscarsson /N

Följande rödlistade arter är lämpliga: skedand, kricka, bläsand, brunand, svarthakedopping, smådopping, duvhök, havsörn, strandskata, tofsvipa, drillsnäppa, skrattmås, fiskmås, gråtrut, silltrut, berguv, tornseglare, mindre hackspett, spillkråka, gröngöling, sånglärka, hussvala, ängspiplärka, björktrast, rödvingetrast, rörsångare, grönsångare, ärtsångare, kungsfågel, svartvit flugsnappare, buskskvätta, talltita, entita, kråka, stare, grönfink, gulsparv och sävsparv.

Därutöver är observationer som uppfyller någon av häckningskriterierna intressanta också för följande arter: grågås, kanadagås, vitkindad gås, fasan, skäggdopping, gråhäger, sparvhök, ormvråk, tornfalk, vattenrall, rörhöna, mindre strandpipare, enkelbeckasin, morkulla, fisktärna, skogsduva, kattuggla, ladusvala, trädpiplärka, gärdsmyg, näktergal, rödstjärt, härmsångare, sävsångare, kärrsångare, törnsångare, gransångare, grå flugsnappare, stjärtmes, svartmes, tofsmes, törnskata, nötskrika, korp, steglits, grönsiska, mindre korsnäbb, större korsnäbb och stenknäck. 

Särskilt viktiga arter
Det finns några särskilt viktiga arter som du kan prioritera att ta dig an: rovfåglar (samtliga arter som är aktuella i parken), skogsduva, kattuggla, mindre hackspett och mesarna som nämndes ovan. När det gäller dessa försöker du räkna antalet par och anger lokalerna noga. Ibland kan rapporter rörande dessa arter beläggas med sekretess i Artportalen, vilket är bra.

Satellitbilden är indelad i olika delområden. Man kan välja att fokusera sin inventering på någon av dessa.

I det här dokumentet finns detaljerade bilder av delområdena:

I den här artikeln kan du läsa om häckningskriterier:

Kontakt

Inventeringsledare:
Henrik Waldenström
Telefon: 070-536 73 14
Mejl: [email protected].