Nationalstadsparken

Inventering av Nationalstadsparkens fåglar

Gränserna för Kungliga Nationalstadsparken (Ekoparken). Karta: Länsstyrelsen i Stockholm.

Hjälp oss att inventera fåglar i Kungliga nationalstadsparken! Fågellivet i området är mycket intressant och går bland annat att läsa om i tidigare nummer av Fåglar i Stockholmstrakten. Tyvärr är bestämmelserna om Nationalstadsparken inte heltäckande och det finns fortfarande hot mot området. Just därför är den årliga inventeringen extra viktig. Syftet är att lägga grunden till en förbättrad skötsel av området, och stärka skyddet av Nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Fågelinventeringen bidrar till detta genom att spegla en del av parkens biologiska mångfald.

Nedan presenteras ett upprop för 2024 års inventering, instruktioner för hur inventeringen går till, och ett arkiv med äldre artiklar och texter.

Inventeringen leds av Henrik Waldenström och sker i samarbete med StOF. Kontaktuppgifter finns längst ned på sidan.

Upprop – Inventera nationalstadsparken 2024!

Vill du vara med och inventera Kungliga nationalstadsparken (Ekoparken) under 2024? Vi behöver hjälp av frivilliga StOF-medlemmar som kan medverka vid inventeringar från och med mars till och med början av juli*. Ditt engagemang som inventerare gör stor nytta och bidrar till att ny kunskap löpande växer fram. Arbetet är särskilt viktigt med tanke på hotbilden mot området.

(*Det är värdefullt att inventera och rapportera alla arter kontinuerligt hela året, men framför allt under månaderna mars till och med juli för häckkriterier.)

Anvisningarna är samma som tidigare år, men under 2024 är det också ett extra fokus på skogsmesar och sånglärka:

Skogsmesar är mycket bra indikatorer på värden i barrskog, blandskog och lövskog. Leta efter tecken på häckning för arterna stjärtmes, svartmes och tofsmes, och leta gärna lite extra efter entita och talltita, som vi verkligen vill ha tillbaka som häckfåglar i Nationalstadsparken. Båda finns i närområdet.

Sånglärkans goda bestånd har troligen decimerats på Ladugårdsgärde. Kungliga Djurgårdsförvaltningen vill ta reda på vad det beror på. Man har därför beslutat att inrätta ett lärkprojekt under 2024-2026, som ska följa populationsutvecklingen och hitta orsaker till den eventuella minskningen.

Deltog du i inventeringen 2023? Glöm då inte att slutrapportera 2023 års resultat eller enstaka observationer på Artportalen under projektet ”NE Nationalstadsparken Ekoparken”.

Instruktioner för inventeringen

Alla insatser är välkomna, stora som små. Metodiken är i enkelhet att du lägger in observationer från parken i Artportalen under projekt NE Nationalstadsparken-Ekoparken. Alla observationer inom området kan läggas in, såsom sträck/rastare, rariteter och udda övervintrare, men häckningsobservationer är viktigast.

1 Artportalen är ditt verktyg
Skapa ett konto på Artportalen och rapportera alla observationer där. Vägledning för hur Artportalen fungerar finns här och i artikeln nedan kan du läsa om häckningskriterier. Var särskilt noga med att få med projektet NE Nationalstadsparken Ekoparken vid alla rapporter inom området. Det underlättar sammanställning och analys.

Tips: appen ”Artportalen Checklista” är praktisk för direktrapportering i fält.

Mindre hackspett tillhör de arter som är bra att rapportera. Foto: Stefan Oscarsson /N

2 Noggrannhet
Om möjligt, ange observationer av alla arter så noga du kan: art, tid, lokal, ev häckning, beteende m.m. Året runt, men tecken på häckning är särskilt intressant. Behöver du prioritera vilka arter du rapporterar, se punkt 4. Vissa år har vi specialsatsningar. År 2024 är det särskilt fokus på skogsmesar och sånglärka.

3 Prioriterade arter att rapportera häckningskriterier för
Högt prioriterat är tecken på häckning hos artgrupperna i grupp A och B nedan, varav några är rödlistade. Arterna i grupp A är viktigast och arterna i grupp B är näst viktigast. För många arter är bofynd intressanta, t ex korp och rovfåglar. Känsliga uppgifter döljs för allmänheten, men kan ses av rapportören och behöriga användare, t ex länsstyrelsen.

  • Grupp A (högst prioritet): skedand, snatterand, brunand, smådopping, svarthakedopping, sparvhök, duvhök, ormvråk, morkulla, mindre strandpipare, skrattmås, fisktärna, skogsduva, kattuggla, tornseglare, mindre hackspett, gröngöling, törnskata, svartmes, tofsmes, ladusvala, stjärtmes, ärtsångare, törnsångare, kungsfågel, rödvingetrast, näktergal, stenskvätta, trädpiplärka.
  • Grupp B (näst högst prioritet): vitkindad gås, grågås, kanadagås, knölsvan, sångsvan, vigg, knipa, storskrake, fasan, häger, rörhöna, strandskata, tofsvipa, enkelbeckasin, drillsnäppa, fiskmås, gråtrut, östersjötrut-silltrut, tamduva, kaja, kråka, korp, sånglärka, sävsångare, rörsångare, kärrsångare, härmsångare, trädkrypare, stare, björktrast, grå flugsnappare, svartvit flugsnappare, rödstjärt, gråsparv, stenknäck, grönfink, steglits, grönsiska, sävsparv.

4 Möjliga häckarter
Detta är också intressant, särskilt sådana som förekommer oregelbundet, men där häckning kan vara möjlig och eventuellt inträffat tidigare. Det gäller bläsand, kricka, småskrake, storskarv, havsörn, vattenrall, skogssnäppa, havstrut, gök, göktyta, spillkråka, tornfalk, entita, talltita, hussvala, gransångare, dubbeltrast, mindre flugsnappare, buskskvätta, järnsparv, gulärla, ängspiplärka, domherre, rosenfink, hämpling, gråsiska, större korsnäbb, mindre korsnäbb, gulsparv.

5 Underinventerade områden – öar
Småöarna Beckholmen, Bockholmen, Kaninholmen och storöarna Skeppsholmen, Kastellholmen, Fjäderholmarna inklusive St Fjäderholmen, Ängsholmen, Libertas, Rövarn´s holme är dåligt täckta. Särskilt Fjäderholmarnas intressanta fågelliv är dåligt täckt, förutom måsar och vitkindad gås. All tid som kan läggas på öarna är extra värdefullt. Här är då alla arter av intresse.

Nationalstadsparken är indelad i olika delområden. Du kan välja att fokusera din inventering på dessa.

6 Rastare och rastlokaler
Rastlokaler för vadare är mycket viktiga och det finns förutsättningar att skapa nya sådana. Därför får du gärna notera rastande vadare. De håller oftast till i Isbladskärret, Kaknäs ängar, Lillsjön, Bergianskas våtmark, samt Tivolis våtmark & Dagvattendamm i Bergshamra. Särskilt den nyrestaurerade Lillsjön får nu en mycket spännande säsong med ett fisk-fågelprojekt (se Fåglar i Stockholmstrakten nr 1 2022). Även övriga rastare är av intresse, t ex trastar på Ladugårdsgärde och sjöorrar på Värtan.

7 Sträckfåglar under vår och höst
Vår- och höst är det ett intressant sträck som korsar parken som det vore intressant att få bättre kläm på. Det finns bland annat intressanta observationer från Ladugårdsgärde, men prova också gärna nya ställen. Varför inte Fiskartorpet, Stora Skuggan och Kvarnberget i Hagaparken? Henrik Waldenström ger gärna tips på lokaler för detta, se kontaktuppgifter längre ned.

8 Rariteter
Rariteter är det ganska rikligt med i Nationalstadsparken och dessa är förstås välkomna i rapporteringen. Några kanske börjar häcka så småningom.

Nyfiken på parkens historia?

Är du intresserad av historiskt fågelliv och forska i olika källor är du välkommen att kontakta projektledare Henrik Waldenström, som till exempel kan berätta om när orre, glada, sommargylling och mellanspett slutade att häcka på Djurgården, och mycket annat exotiskt.

Kontakt

Har du frågor, funderingar eller är intresserad av att vara med och inventera? Kontakta enligt nedan.

För inventering av Nationalstadsparken generellt:
Henrik Waldenström, projektledare för inventeringen av Nationalstadsparken
e-post: henrik.waldenstrom@outlook.com
tfn: 070-536 73 14

För inventering av Nationalstadsparkens sånglärkor:
Anders Lennartsson, projektledare för inventeringen av sånglärkor
e-post: anders.lennartsson@stof.nu,
tfn: 070-696 95 63

I det här dokumentet finns detaljerade bilder av delområdena:

Läs med om området och dess historia här: