Tornseglare

Tornseglare och människan
Tornseglare har bott sida vid sida med människan under hundratals år. De bosätter sig gärna i håligheter under tegeltak eller vid takfot och taknock, och har därför blivit starkt förknippade med stadsmiljöer och bebyggda områden. Tyvärr är det allt färre som får uppleva dessa pilsnabba luftakrobater i deras jakt på insekter över våra bostäder, eftersom beståndet minskat kraftigt.

Brist på lämpliga boplatser
Moderna byggmetoder och -tekniker utestänger tornseglarna och gör det svårare för dem att hitta lämpliga boplatser. Det är en av de främsta anledningarna till att arten minskar i antal i Sverige och övriga Europa. Populationsminskningen har gjort att tornseglaren nu bedöms som Starkt hotad (EN) i den nationella rödlistan från år 2020. Det är en upptrappning från 2015 års klassificering, när arten bedömdes som Sårbar (VU).

En del fastighetsägare är negativt inställda till att ha fåglar inpå knuten, med hänvisning till att de förstör byggnader och utgör sanitära olägenheter. Tornseglare utgör inget hot. Tvärtom. De är utpräglade insektsätare och äter mängder med myggor, flugor och andra flygande småkryp. Med en tornseglare som granne kan du njuta av eftermiddagssolen utan att behöva leta efter myggmedlet. Dessutom är det en av de renligaste fågelarterna i vår fauna.

Vårt arbete
För StOF är det självklart att tornseglare har en given plats i vårt samhälle och fauna. Inom Tornseglarprojektet arbetar vi därför för att det ska förbli så. Det sker genom samverkan med olika intressenter, informationsspridning och övrigt påverkansarbete. Ett effektivt sätt att hjälpa arten är att erbjuda alternativa boplatser. Tillsammans med Sättra snickeri på Adelsö har vi tagit fram två anpassade holktyper – en klassisk svensk liggande modell och en så kallad Zeist-holk med ursprung från Holland – som vi erbjuder intresserade företag och privatpersoner.

Kontaktpersoner:
Daniel Stenberg
Anders Lennartsson

E-post: [email protected]