En omdiskuterad fågel
Ingen fågel torde vara så omdiskuterad som storskarven. Fakta blandas med överdrifter, gissningar och ibland ett rent hat. Orsaken till konflikten är framförallt att arten ses som en konkurrent till människans fiske samt att deras avföring dödar träd i kolonierna.
En vida spridd skröna om storskarven är att den är inplanterad i vår del av Europa. Historiska uppgifter och arkeologiska fynd har avlivat den myten. Storskarven är alltså varken inplanterad eller invasiv i Sverige, utan kom tillbaka spontant efter att ha varit borta under lång tid.
Jakt på storskarv i Stockholms län
Det finns ingen allmän jakt på skarv och arten är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv. Däremot tillåts skyddsjakt, både på enskilds initiativ och efter beslut av länsstyrelsen. Skyddsjakt syftar till att begränsa allvarlig skada om sådan kan antas uppstå, framförallt vid fiskodling, fiskeredskap etc. I vilken omfattning skarven påverkar fiskbestånden är dock omdiskuterat även bland de forskare som studerar skarv och fiske.
Länsstyrelsen i Stockholm har vårt lands mest omfattande skyddsjakt vad gäller skarv. Myndigheten har beslutat av länets skarvpopulation ska halveras – från 6000 par till 3000 par – fram till 2030. Det torde vara det mest omfattande dödandet av en vild fågelpopulation som en svensk myndighet har beslutat om.
Decimeringen sker genom jakt och oljering (dödandet av befruktade ägg i bon). Skyddsjakten på skarv tillåts under häckningstid, vilket påverkar andra fågelarter som häckar i och invid skarvkolonier.
Skarvar som skyddsjagas med stöd av länsstyrselsens beslut ska rapporteras till myndigheten. Den som däremot nyttjar skyddsjakt på enskilds initiativ behöver inte rapportera sin jakt till någon myndighet. Det går därför inte att veta hur många skarvar som fälls årligen i länet.
StOF bevakar frågan
StOF har sedan närmare 20 år bevakat skyddsjakten på skarv genom remissvar, inlägg och synpunkter på länsstyrelsens beslut. Föreningen har samma inställning som Birdlife Sverige i frågan, vilket innebär att vi inte motsätter oss skyddsjakt när den kan vara berättigad. Det kan vara vid fiskeredskap eller i fiskens lekområden. Däremot är det viktigt för oss att besluten om skyddsjakt lutar sig mot välgrundad fakta och forskningsstudier.
Vi motsätter oss den för oss felaktiga bilden av att skarven är ansvarig för vissa fiskbestånds allmänna nedgångar i kustvatten. Miljöfaktorer såsom kommersiellt överfiske, övergödning och miljögifter har större påverkan. Den åsikten stöds också av majoriteten av forskningsstudier.
Rekommenderad läsning
Birdlife Sverige, 2018, Birdlife Sveriges riktlinjer om skarv.
Naturvårdsverket, 2014. Nationell förvaltningsplan för skarv.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2020. Förvaltningsplan för skarv i Stockholms län.