Unik backsvalebrant på plats
Bristen på lämpliga häckplatser för backsvalan har under 2000-talet blivit kritisk i Stockholmsområdet. Tack vare SÖRAB finns nu en ny permanent häckplats att tillgå för backsvalorna i Hagby Ekopark.
Brist på häckplatser
I början av 2000-talet fanns det ca 35-40 grustäkter med backsvalekolonier i Stockholmsområdet. I takt med att grustäkterna lagts ned och ersätts med bergtäkter har tillgängliga häckplatser för backsvalan kraftigt minskat. Antalet kolonier har därför på senare år pendlat mellan 11 och 14 stycken i rapportområdet. Det har visserligen visat sig att stenmjölshögar i bergtäkterna också kan utgöra bra häckplatser för backsvalan. Stenmjölet säljs dock av löpande och har därför inte inneburit någon möjlighet till permanenta häckplatser för backsvalorna på samma sätt grustäkterna. Ett av få undantag har varit SÖRAB:s avfallsanläggning i Löt, Vallentuna där en stenmjölshög modell större har funnits under ett antal år. SÖRAB har anpassat uttaget av stenmjöl ur högen för att tillgodose backsvalornas behov av en skarp brant att häcka i.
Behovet av nya permanenta häckplatser
I brist på naturliga häckplatser och numera även mänskligt betingande häckplatser i form av grustäkter har behovet av nya lösningar varit stor. Det har därför på flera platser i landet startats projekt för att tillhandahålla nya häckplatser för backvalan. Ett av de mer kända exemplen är ett större projekt initierat av Skånes ornitologiska förening, som tillsammans med återvinningsföretaget SYSAV skapat en backsvalebrant i Spillepeng utanför Malmö. Det ska som mest ha häckat över 600 par i branten. Ett annat projekt som flera av er läsare kanske har sett är den backsvalebrant som anlagts vid Getteröns Naturum utanför Varberg. Gemensamt för backsvalebranten vid Getteröns Naturum och flera andra tillskapade branter är att materialet i den delen av branten som backsvalorna ska häcka i utgörs av finkornigt stenmjöl.
Hagby Ekopark
Fram tills mitten av 90-talet utgjorde det som idag är Hagby Ekopark en soptipp. Innan Hagby ekopark blev en soptipp var det ett naturområde. SÖRAB har efter att deponin sluttäktes arbetat för att ge tillbaka platsen till naturen. Detta genom att plantera barrskog, lövträd, anlägga vattensystem med dammar liksom öppna diken och åkerholmar. Det senaste tillskottet till Ekoparken är, förutom backsvalebranten, en lärkruta.
Över 800 ton massor
Efter en tids dialog mellan SÖRAB, SÖRAB:s fågelgrupp och Stockholms ornitologiska förening tog SÖRAB:s ledning under slutet av 2022 ett beslut om att det skulle uppföras en backsvalebrant i Hagby ekopark. Projektet har letts av Peter Larsson, Projektledare Miljöteknik vid SÖRAB. Projektet har till största del finansierats av SÖRAB och till viss del med medel från Stiftelsen Alvins fond för fågelskydd.
I december 2023 var samtliga massor till branten på plats och i januari skapades branten. Konstruktion är hela 4 meter hög, där den översta delen utgörs av en lodrät brant. Därtill är branten tio meter bred. Den är belägen högt upp i sydvästlig riktning på den sluttäckta deponin. Fundamentet till branten utgörs av 680 ton MRR-massor, och den översta metern av backsvalebranten utgörs av 155 ton stenmjöl. SÖRAB kommer att underhålla branten och återkommande skapa en ny brant när den gamla har börjat erodera. De avskrapande massorna kommer att läggas på baksidan av branten, varpå den med tiden sakta kommer att röra sig bakåt.
Unik möjlighet att få se backvalan
Det har tidigare inte varit så lätt att skåda backsvalor i Stockholmsområdet. Häckplatserna har nästan uteslutande varit belägna i olika täkter, områden som allmänheten i regel inte kan besöka. Observanta skådare har kunnat se födosökande backsvalor mestadels under ankomst på våren och uppbrott för resa söderut på sensommaren. Backsvalebranten i Hagby ekopark kan därmed innebära en unik möjlighet för fågelskådare och naturvänner att få se denna näpna och charmanta svala på nära håll. Nu återstår det bara att vänta på att backsvalan ska hitta hem till Hagby.
Text: Per Claesson
Foton: SÖRAB